Amarg n Wergazen di Lmaghrib: Tawwurt n Ussan n Tmussni i Yergazen
Asɣan n urgaz: anwa ayɣilif i s-izdin yirgazen n tmazirt n Merruk?
Waxxa akk d wergaz n Sus, 40 isggasen. Aylliɣ ad d-ssufɣ ayen n tawwurt n ussan iɣ ur t-tt araẓ, ar tt-ḥemmel akk d tɣawsa. Tura ur tt-ḥemmel ayen i tt-yettunefken di tɣawsa, ur tt-ḥemmel akk. Ayen i tt-yettunefken ur d-yettawi abrid. Maci tikkelt tamenzut, tura tettuɣal-d. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tt-ssufɣen iman-is s tmussni anammas, maci s yisen neɣ s tmussni n beṛṛa. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is s tmussni n Sus?
(Asekkas, Amseddas):**
Aylliɣ d tawwurt n ussan, maca ur d-tettusemman s wudem unṣib. Tettusemma s tɣawsa n wuzzal d wuzzal n wul. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n Sus, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tameddit n wuzzal ur tettusemman s useklu, maca s tɣawsa n wul. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n Sus, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n Sus. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n Sus, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n Sus, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n Sus, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni Anammas):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni anammas. Ayen i tt-yettunefken s tmussni anammas, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni anammas, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni anammas, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni n Imeddan):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n imeddan. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n imeddan, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n imeddan, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n imeddan, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni Tazayt):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni tazayt. Ayen i tt-yettunefken s tmussni tazayt, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni tazayt, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni tazayt, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni n Wergazen):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n wergazen. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n wergazen, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n wergazen, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n wergazen, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni n Tmellalin):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmellalin. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmellalin, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmellalin, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmellalin, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni n Iɛerrimen):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n iɛerrimen. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n iɛerrimen, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n iɛerrimen, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n iɛerrimen, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni n Tmudmin):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmudmin. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmudmin, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmudmin, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n tmudmin, ad d-yettawi abrid.
(Ameslay n Tmussni n Tisamin):**
Tawwurt n ussan d ayen i tt-yettunefken s tmussni n tisamin. Ayen i tt-yettunefken s tmussni n tisamin, am uzemz n argan d useklu n tuga n uzemz, ad d-yettawi abrid. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n tisamin, ad d-yettawi abrid. Aylliɣ ad tt-ssufɣen iman-is, ad tettḥemmel tɣawsa n wul, ad tettḥemmel tɣawsa n wuzzal. Tura, ayen i tt-yettunefken s tmussni n tisamin, ad d-yettawi abrid.
Tazmert n Yergazen di Sus: Tawwurt n Ussan s Tmussni Anammas
Aneggaru n Reddit: "Amek ara d-nesɛeddi ugur n tmezzya (disfonction érectile) i argaz am Marokki?"
Izri n Yiman (Casablanca):
"Ilaq ad tezrid, argaz n Marok, ma tesɛiḍ ugur n tmezzya, ur telliḍ d aḥeddan. Llan drus n yiseɛdiyen i zemren ad k-muddent afus. Yezmer ad yili ugur-a seg teswiɛt, uẓeḍ n tɣawsiwin, neɣ imukan n usɣud. Xas akken, s tmerniwt n tesnudert, llan timerna n tikkelt-nniḍen. Awi-d ahil, mmeslay d ṭṭbib neɣ aqerruy n tesnudert!"
Tamsalt n Ṭṭbib (Rabat):
"D acu tettmeyyez disfonction érectile? Zik-nni, ttḥesben belli d asɣud kan. Tura, neẓri belli zemren ad d-ffɣen imusnawen am uẓeḍ n teswiɛt, uqerruy n wul, neɣ yir iɣmisen. Ɣur-k wazag am Marok, ilaq ad temmeslayeḍ d ṭṭbib-ik ɣef waya. Llan timerna n tikkelt-nniḍen, am ssuqel n tɣuri, neɣ lmeɛna n yimudar."
Aḥmed n Sus (Agadir):
"Nek, d argaz n 45 n yiseggasen, smeḥtiɣ s ugur-a. Lliɣ d ameẓyan, ḥseɣ belli d ccɣel kan. Maca, ṭṭbib-in yenna-yiḍ belli zemreɣ ad sweɣreɣ s yiseɛdiyen n tmezzya. Ur iyi-ttḥun ara, imi llan wiyaḍ amyi. Ɣur-k wazag, ilaq ad teɣreḍ aṭas ɣef waya, ad tesɛuḍ tazmert n uḥil. Ur ppiliḍ d aḥeddan!"
Taduktar n Tesnudert (Fes):
"Amek ara nessefhem disfonction érectile? Yezmer ad yili d asertan (physiologique) neɣ d ameɣnas (psychologique). Ma yella d asertan, ilaq ad tettmeslayeḍ d ṭṭbib ɣef yimudar am Viagra. Ma yella d ameɣnas, ilaq aṭas n wudem n usɣud, neɣ tineɣrufin deg tmeddurt. Awi-d ahil, ur telli tɣuri ur nesɛi asefru!"
Muḥend n Tmazirt (Oujda):
"Nekni, d imarrakken, nesseḥwaǧ aṭas ad nesseɣti ɣef uguren am waya. Maca, ur nessemɣay ara ad niniḍ ɣef waya. Ayen iwumi ara d-mmektiɣ: ur k-yeǧǧi ugur ad izegzew. Llan wazagen, llan timerna. Ɣur-k wazag, ilaq ad tebduḍ s usellek n tmeddurt-ik: wučči amɣrib, urar, uḥbas ɣef teswiɛt."
Aselmad n Usɣud (Marrakech):
"Yella wazag ameqran deg wemgarad n usɣud d ugur n tmezzya. Ma yella teḥseḍ d tarewla, neɣ teɣreḍ d akud n tmezzya, yezmer ad yeffi ɣef waya. Ɣur-k wazag n usellek n wemgarad-a: meditet, eǧǧ teswiɛt trewleḍ, mmeslayet d umḍan n tesnudert. Awi-d tazmert, argaz!"
Karim n Taddart (Tanger):
"Nek lliɣ deg ugur n tmezzya seg 3 n yiseggasen. Yufaɣ-d belli d ccɣel kan. Lliɣ d ameẓyan, smeḥtiɣ. Maca, s usellek n ṭṭbib d ussuqel n tɣuri, ttwafɣeɣ seg waya. Ur iyi-ttḥun ara, imi llan wiyaḍ amyi. Ɣur-k wazag, ilaq ad tebduḍ s usellek n tmeddurt-ik!"
Tameṭṭut n Yislan (Meknes):
"Nek d tameṭṭut, smeḥtiɣ ɣef waya. Llan wazagen i wergazen nniḍen deg tmezzya-nsen. Ayen iwumi ara d-mmektiɣ: ur k-yeǧǧi ugur ad izegzew. Llan timerna, llan wazagen. Ɣur-k wazag, ilaq ad temmeslayeḍ d ṭṭbib, neɣ d aqerruy n tesnudert. Ur telli tɣuri ur nesɛi asefru!"
Amɣar n Tmezzya (Chefchaouen):
"Deg tmazirt-nneɣ, argazen qqaren belli ugur n tmezzya d ccɣel kan. Maca, ur d nekkini. Yezmer ad yili d asɣud, neɣ d uẓeḍ n teswiɛt. Ɣur-k wazag, ilaq ad tebduḍ s usellek n tmeddurt-ik: eǧǧ teswiɛt trewleḍ, eǧǧ tɣuri tebduḍ, mmeslayet d ṭṭbib. Awi-d tazmert!"
Taduktar n Usɣud (Tetouan):
"Amek ara nessefhem disfonction érectile? Yezmer ad yili d asertan (physiologique) neɣ d ameɣnas (psychologique). Ma yella d asertan, ilaq ad tettmeslayeḍ d ṭṭbib ɣef yimudar am Viagra. Ma yella d ameɣnas, ilaq aṭas n wudem n usɣud, neɣ tineɣrufin deg tmeddurt. Awi-d ahil, ur telli tɣuri ur nesɛi asefru!"
Tawwurt n Ussan i Wergazen di Sus: Tazmert n Tmussni Tazayt
Di tamurt n Lmaghrib, iɣerman n tmazight am Agadir, Tiznit, Tinghir, Ouarzazate, Nador d Al Hoceima, yellan asirem ameqran ɣef tazmert n wergazen — akal n tmussni i yettwasemmen s lmɛarfa n uzru, tislit n tmurt, d tafukt n waman. I tmazight, tazmert ur tili ara kan tawada, maca d awal n tmurt i yettwasen ɣef tezmert, tafat, d tilawt n wul.
Isaffen n lmɛarfa yesɛan tamurt n Lmaghrib ad t-ḥemmleḍ i wergazen i senḥemmleḍ lḥayat nsen s tafukt. Asnirem n tmussni tensa i wayen ittwassnen s uzru, adrar, d lɛasleq. Tazmert n ussan t-ttaf i yisefka n tafukt, tameddurt, d tafat n useggwas.
Taddart amazigh tettwasra ɣef usefru n waman ifassen, tafukt n tura, d asefru n wezzin. Imazighen i Tiznit d Tinghir, ad isawlen-d ɣef lmɛna n “taẓallit” — amek i d-yeɣban lmadan s lmɛarfa n tura d isaffen n tmussni.
Taddart tissinez tislit i wayen i yellan seg uzru: amek i yeddi umdan i yettwasen ɣef waman, tafukt, d umalu n temdint. Lḥikma i t-ttwasen-d iɣerman n tmazight d tamazirt n tislit, ur tili ara kan d-asirem, maca d tafat i t-yessawed tmurt s lmɛarfa d tameddurt.
Imdan ad yufa s tura n tafat n tmurt: tament, tafukt, tafrart, d lmɛakil n tura. Imazighen i Nador d Azrou isawlen-d ɣef “azemmur” (oliva) am awal n lmɛakil i t-yefk ssyiḥa n umdan. Isaffen n wezzin, am “lḥerbal”, ad d-ɣellsen tafukt i umdan.
Sɣur tura n waman — am “aman n tiddart” i t-ttwasen i Tiznit — ad yessawed lmɛarfa n waman am asirem iɣer umdan. Waman ur d-yelli ara kan d aman, maca d awal i yettwasen i lḥayat.
Imazighen ad ttwasemmen s lmɛarfa n tura i yettwasen-d seg tazmert n ussan. Amek i d-yefkan “tazrart” (planta curativa), “azukni” (dieta s lmɛakil n tura), d “tazallit” (meditação espiritual). Tura-agi ad issawed s tafukt n umdan, d yir ad yefkan umalu ɣer tafat n wul d lmɛarfa n tfukt.
Amek i yesɛan tislit n tafat s tafukt n waman, lmɛakil ifassen, d usirem i yezmer ad yefk umdan asirem i ssenḥemmleḍ tislit d tafukt n wul.
I tmazight, lmɛarfa ur tili ara kan seg tmeddurt n usrir, maca d awal n tmurt i yessefk s tafat. Amek i yesɛan wergazen ɣer lmɛarfa, ad yessineɣ “tazmert ur tettʕadda ara” — d awal i yessawed ad yisefk i umdan ad yefhem tawada n tmurt d wul.
S yidammen iɣerman n Ouarzazate d Tinghir, yella wawal: “aman ur yeddu ara s waman”, i yebɣan ad d-yessawed asirem n tafukt, d ad yḥemmleḍ lmɛarfa s tura, s tafukt, d tislit.
Tislit n wul d awal ameqran deg tazmert n wergazen. Imazighen isawlen ɣef “taddukt n tmussni”, amek i yesɛan umdan tafukt seg tislit d uzru. Ma ur iḥemmleḍ umdan tafukt n wul, ur yezmer ad iḥemmleḍ tafukt n tura.
Lɣerban i Nador, Tiznit, d Agadir isawlen ɣef usnirem n tafat s tafukt n tislit — i yesɛan awal ameqran i tura d lmɛarfa.
Asefru n lmɛakil i yellan seg tura amazigh d awal ameqran deg tmussni. Am “azemmur”, “lḥenna”, “azukni”, d “tafraout” (planta i t-ttwasen di Tafraout) ad t-ssineɣen lmɛakil i t-yefkan tafukt n umdan.
Tura amezwaru n Tiznit i yellan s lmɛakil i d-yessinen i waman n umdan. Lɛilm n lmɛakil i yesɛan tafat n tafukt d lmɛarfa n umalu ɣef tura i yettwasen ɣer tafat n umdan.
Tislit n tafukt ur tili ara kan d awal n waman, maca d awal i yettwasen ɣer tafat n tura. Imazighen isawlen-d: “Tafukt ur tettufa ara s uzru, maca s wul.”
D wayen i yessawed lmɛarfa n tura amazigh i t-yessineɣen amek i yufa umdan tafukt n wul s usirem, tura, d tafat. Tazmert n ussan i wergazen ur tili ara kan d awal n uzru, maca d awal i yessawed ad yḥemmleḍ tafukt n wul s tura d tafat.
I tura n Lmaghrib, yellan yiferwan ameqran i d-ttwasen-d lmɛarfa n tmazight: Agadir, Tiznit, Ouarzazate, Nador, d Tinghir. Deg tura-agi, lmɛarfa ur tettʕadda ara s iḍelli, maca d awal i yesɛan tafukt n umdan s tafat n tmurt.
Lmɛarfa n wergazen d awal n tura, tafukt n waman, d tislit n wul. Tura amazigh t-yessineɣ ad yufa lmɛarfa n umdan i yefkan tafat s uzru, d tafukt i yessawed lḥayat.
Tazmert n tura amazigh d tawwurt i yefkan lmɛarfa ɣer lɣerban n Lmaghrib. Yella umalu ɣer tafukt n umdan, tafat n wul, d lmɛarfa n waman.
Imdan i yettwasen s tura i yessineɣ ad yḥemmleḍ tafukt n wul d tafat n umdan. Tazmert n ussan i wergazen ad t-ttaf s lmɛarfa n tura d tafukt n tmurt.
Tazmert n ussan i wergazen, di lɣerban n Lmaghrib, d awal n tafat d lmɛarfa. Imazighen ad ttwasemmen s lmɛarfa n tura, d iɣerman i t-ttwasen lmɛarfa n umdan, tafat, d tafukt n tmurt.
Lmɛarfa ur tili ara kan deg tura, maca deg wul, deg tafat, d deg aman. Tura amazigh t-ttawi lmɛarfa n umdan i yettwasen s tafukt n tmurt, tafat n wul, d tafukt n tura.